Ett år senare...
så hittar ni mig här:
bakingbabies.wordpress.com
Slutet gott, allting gott
Hörni.
Jag ger upp.
Jag bryr mig inte om den här bloggen.
Och mitt liv är inte så rackarns intressant att det är värt det.
Tiden. Engagemanget. Ni märker ju, jag bryr mig ju inte längre.
Jag har varit på mitt livs resa, och jag har inte skrivit ett ord.
Det var för stort, för märkligt, för magiskt.
Jag vill berätta med bilder och verbala ord.
Den här bloggen startades som en tanke-tömnings-terminal när mitt liv höll på att förändras som mest. Jag var nygift, vi tog båda examen, jag sökte tusen och åter tusen jobb, vi flyttade till Stockholm, vi fick båda jobb.
Vi har flyttat runt litegrann och vi har bytt jobb.
Livet har förändrats ständigt, men i allt mindre portioner. Jag säger inte att livet har stagnerat. Jag själv tycker att mitt liv är under ständig uppbyggnad och ombyggnad. Men det blir lite tjatigt.
Hur många av er är egentligen intresserade av mitt tjat om plugget?
Nu kan jag heller inte längre tjata om körlektioner.
Jag tror ni förstår.
Den här bloggen kommer stängas snart.
Ve'ne...
Om jag lyckas övertala en vän att snygga till bloggen kommer jag kanske att fortsätta skriva.
Men just nu är jag mycket, mycket oinspirerad till det hela.
Jag vill mest bara ha semester från det mesta.
Vi får se hur det blir.
ännu mer snart...
Den här terminens stora uppsats är inskickad.
Ska ta bort stygnen från fingret ikväll.
Borde laga middag.
Ska jobba imorgon, och sedan ha FYRA dagars ledigt!! Jag vet, det är ingenting mot långsemestern sen i januari.
Men jag är så slut, så slut, så fyra dagars ledighet kommer vara en vederkvickelse.
Jag hade tagit ledigt på torsdag för att plugga. Men nu är det ju klart!!
Förstå, vilka oceaner av ledighet - en helt ledig dag utan varken jobb eller plugg!!
Lycka!!
Snartsnartsnart
Vi har gjort skinka.
Lagt in sill.
Bakat pepparkakor.
Och lussebullar.
Köpt juklappar.
Sett på alla avsnitt av julkalendern (trots att det är hemsk fruktansvärt vedervärdig).
Joseph har bakat minst tre omgångar vörtbröd och ett bak hönökakor.
Vi ska baka en cheesecake med pepparkaksbotten och lingon.
Nu kan det bli jul.
Och nyår.
Mest bara för att det ska få bli januari, nångång.
Jag längtar.
Pucko
Strax efter att jag skrev förra inlägget så började jag laga den omtalade lasagnen. Skar lök OCH mitt finger, mitt på fingertoppen - så fantastiskt djupt! Jag blev helt chockad. När Joseph kom hem fem minuter senare gick jag runt med fingret rakt upp i taket och nöp om så hårt jag kunde med andra handen. Vi insåg snabbt att det behövde sys.
Så nu är vi hemma igen efter en tur till Söderakuten.
Tre xylokain-stick gjorde inte susen och jag fick bli sydd utan bedövning. I fingertoppen - typ kroppens känsligaste plats.
Ni ska förstå att det gjorde ont. Jag tyckte så vansinnigt synt om mig själv.
Ojojoj. Jag är helt skakis. Har knappt ätit nåt sen lunch, och tränat rejält på eftermiddagen och haft en tur till akuten.
Se där. Så kan en tisdagskväll också bli.
Avslut
Jag gillar att saker går i säsonger.
Jag gillar tänkandet i terminer. Jag föredrar att saker fungerar i gammaldags terminer, alltså att saker slutar kring jul och inte till vecka 2 i januari.
Idag har jag gjort två avslutande saker. Egentligen har de ingenting med terminens slut att göra.
Men jag gillar att det sammanfaller. Det blir harmoniskt med mitt sätt att vilja se världen.
1). Jag har gått till körskolan och lämnat en liten chokladask och ett kort. Tackat och hälsat god jul och gott nytt år.
Ett skönt sätt för mig att sätta punkt på hela övningskörningseländet.
2) Jag har gått och hälsat på Fot&Sko och lämnat tillbaks nycklarna. Jag har haft kvar dem under terminen med tanke att jag kanske skulle kunna hoppa in och jobba någon lördag. Icke sa nicke. Nu är jag tillsvidareanställd på sjukgymnastjobbet och jag pluggar halvtid. Någon måtta får det vara! Fast jag saknar dem grymt mycket ibland. Maken till trevlig arbetsplats får man leta efter!
Jag har även lämnat in och haft avslutande seminarier på flera av höstens uppgifter i skolan idag och igår. Det är en skön känsla. Det är en hel del kvar på en allmänvetenskaplig rapport (den som ska vara färdigexaminerad tills att riktiga terminen slutar vecka två...).
Och så har jag köpt en klänning till julen. Och hunnit köra en och en halv timme i gymmet.
Jag är GRYM! Så känner jag mig dagar som denna.
Nu ska jag bara vänta på att min älskling ska komma hem, så ska vi laga lasagne och spela tv-spel resten av kvällen.
Love my life!
Kalenderfrågan
Har bestämt mig för att inte köpa en papperskalender för 2011. Det är ett stort steg. Alla år har jag gått på stan och letat länge, länge efter den rätta kalendern. Men nu tror jag att papperskalendern liksom har gått ur tiden.
Jag får verkligen nog av den jag har på jobbet. Och jag har ju världens smartaste lilla telefon, den borde kunna fixa biffen. Vi får se hur det går.
Det verkar i alla fall grymt smart, man kan synka telefonens kalender med emailkontot från Google. Nu när jag inte har en massa inbokade körlektioner så kan det inte vara en sån himla massa saker att hålla reda på. Som sagt, jobbets viktiga grejer finns i både journalsystemets kalender och min pappersvariant.
Det är typ födelsedagar som jag måste ha uppskrivna för att inte tappa bort.
Jaja. Som sagt, vi får se hur det blir.
Fest
Idag hade vi ett litet kalas för mig och mitt körkort.
Eftersom vi bor så litet brukar våra kalas behöva bli av drop in-karaktär.
Det innebär att vi har haft familj och vänner här på mackor, fika och middag större delen av dagen.
Igår bakade vi arraksbollar och en biltårta igår kväll.
Och surdegsbröd, såklart!
Jag är grymt tacksam till alla som ville komma och dela min glädje över körkortet.
Jag är grymt tacksam över vänner och familj, i största allmänhet.
Och jag är grymt tacksam över körkortet.
Jag har haft en skitbra vecka, minst sagt.
Min mamma, syster och systerson var bara några meter ifrån händelserna på Drottninggatan idag.
Tack Gud att inget hände dem!
Körkortet
Nu är det klart!!
Teorin avklarad igår och körprovet idag!!
Jag har varit sååååå nervös och stressad, ska ni veta.
Jag har sovit dåligt i säkert en vecka.
Och igår hade jag sååååå ont i magen.
Teoriprovet var igår morse.
Jag hade småljugit lite på jobbet och sagt att jag skulle plugga (alltså plugga som i master-programmet-plugga).
Istället stod jag nervös utomhus och frös med en kaffe i handen utanför Klarabergsviadukten 80 klockan åtta när de öppnade. Så var det fotografering och namnunderskrift.
Och så började provet.
Det var ganska svårt faktiskt. Frågor i stil med "Var fäster du katastrof-wiren för släpvagn?" är ju inte direkt något jag svarar på som ett rinnande vatten. Jag trodde att hjärtat skulle banka sönder bröstkorgen när jag skulle trycka på knappen som avslutade testet. Och jag trodde att jag skulle börja gråta av lycka när det stod att det var GODKÄNT.
Sen kunde jag knappt glädja mig över det, så nervös var jag över dagens uppkörning.
Man har ju två månader på sig efter det godkända teoriprovet att klara uppkörningen, annars måste man göra om hela skiten. Och jag vågade verkligen inte tro att uppkörningen skulle gå vägen! Och jag trodde inte heller att jag skulle hinna göra en ny uppkörning inom två månader, eftersom det först är jul och sedan ska vi på långsemester.
Så ni ska veta att jag mådde dåligt igår!!
Så idag. Först träffade jag körläraren klockan sju utanför körskolan. Han hade feber och hade legat helt däckad i flera dagar, så han var sådär halvpepp. Jag fick uppvärmningsköra till uppkörningsstället i Farsta och runtomkring litegrann. Då släppte en hel del av nervositeten, jag kände verkligen i hela kroppen att jag verkligen inte kunde göra mer än mitt bästa. Vi hann i princip bara gå in, jag fick nervositetskissa, och sedan var det dags.
Uppkörningsfarbrorn hetter Björn, och han var trevlig.
Först fick jag kontrollbesiktiga alla lampor och lysen.
Sen körde vi iväg. Från Farsta Strand fick jag följa skyltarna mot Älvsjö. Halvvägs dit fick jag ta järnvägsöverfarten och svänga av mot Hökarängen. I Hökarängen fick jag ta vänster mot Huddinge. Vid Gubbängens Idrottsplats fick jag vika av för att svänga tillbaks. Sedan tillbaks över Hökarängen och så påfart på motorvägen mot Nynäshamn. Ågestaavfarten och några rondeller, sen var vi tillbaks.
GODKÄNT.
Inga men.
Helt bra.
Gud, så tacksam och glad jag är!
Det här är avcheckat på körprovspappret:
Säkerhetskontroll/körställning
Säkerhetskontroll/körställning
Backning
Vändning
Körning i körfält/körfältsbyte
Gatukorsning
Signalreglerad korsning
Cirkulationsplats
Självständig körning mot mål
Järnvägskorsning
Motorväg
Riskfyllt/halt väglag
Nästa vecka kommer körkortet. Idag har jag kört på jobbet, men med legitimation och körprovsprotokollet.
Yippii!
T I L L S V I D A R E A N S T Ä L L D.
Blir jag från och med den första januari.
Hejhopp, så det kan gå! Jag behövde inte ens vänta på mitt LAS-datum 15 juni!
Idag är en mycket skön, avspänd och glad dag.
Hurra för mig!
-17
Imorgon ställer jag in min dagliga entimmes morgonpromenad till jobbet.
Jag tror min personliga gräns går vid 10 minusgrader.
Sjutton minusgrader känns hälsovådligt på något sätt.
Jag har ju i för sig bästa tänkbara skydd mot köld: En gutefårskappa.
Jag köpte den för 250 kronor i en secondhand butik i Nora, jag blev störtförälskad.
Och nu är den ju användbar i vardagsbruk också, nu när det är så väldigt, väldigt kallt!
Jag har en lite konstig min på bilden - men visst är kappan fin??
Den håller mig jättejättevarm. I minus sju grader blir man så varm av den att man inte behöver vantar.
Jag hatar att frysa.
My split personality
Jag har inga problem att sysselsätta mig, direkt.
När jag inte jobbar eller tränar så har jag dessa två huvudsakliga sysselsättningar:
En lagom blandning mellan seriositet och avslappning.
Men i helgen blir det mest bara bak: Pepparkakor och lussebullar!
Första advent ska firas på stort!
En klapp på axeln.
Idag har jag lämnat in två skoluppgifter, nu kvarstår bara den sista större uppsatsen, sen är den här terminens kurs avklarad (ja, om jag blir godkänd på allt och sådär, men sånt brukar jag inte behöva bekymra mig om...).
Och mina fina, fina stövlar är hemma från skomakaren - en skomakare argare än han Skomakare Snäll i Bullerbyn.
(Fast nu har han gjort mina skor så fina, så fina och han har bett om ursäkt...)
Jag mår bra!
Nu ska jag ta en låååång dusch och sedan krypa ner i soffan till sista avsnittet av Biggest Looser!
Heja mig!
Dagen Wappadou-ripoff
DAGENS VILL HA: En mage som tål oändligt mycket kaffe
DAGENS KLÄDSEL: Josephs hood-tröja, mina urtvättade mjukisbyxor, raggsockor.
DAGENS SMINK: Inte ett dugg. Dessutom har jag glasögon istället för linser vilket får mig att känna mig... som den plugghäst jag kanske är.
DAGENS FRISYR: Uppsnurrat med en snodd.
DAGENS HÄNDELSE: Hittills sex och en halv timmes plugg
DAGENS LÅT:
DAGENS PLANER: Plugga tills jag kräks, typ.
DAGENS SAKNAD: Ett liv, eller så.
DAGENS DUMMASTE: Att boken jag beställde för helgens plugg inte har kommit än.
DAGENS SJUKA: Träsmaken i baken. Vad hände med ergonomisk skrivbordsstol? Jag är en bra sjukgymnast, men usel patient. Jag pluggar vid det enda bordet vi har - köksbordet.
DAGENS DROG: Spotify.
DAGENS ROLIGASTE: Duschen jag kommer få ta när jag tycker jag är färdig för idag. Det kommer kännas som en belöning!
DAGENS FAVORIT: Spotify.
DAGENS KÖP: Jag har faktiskt inte ens budat på nåt på Tradera!
DAGENS GODIS: Stress-hormonerna som sakta men säkert byts ut mot någonslags lugn.
DAGENS HUMÖR: Effektivt omväxlande med rastlöshet
DAGENS ORD: Single Subject Case Studies
