Förvirringen efter det gamla, före det nya

Jag har haft någonslags självförtroende-svacka ett tag nu.
Känt mig ful, tjock och otymplig. Ja, jag vet det har går runt-runt med menstruationscykeln litegrann, det där.

I alla fall. Jag fick kämpa länge för att komma igång och få upp festhumöret idag (Olmed, Fot&Sko's ägare fyller 25 år, både Joseph och jag är bjudna på middag och fest!!).

Halvbra kort, men såhär blev i alla fall resultatet av kvällens utseende-kamp. Tillslut blev jag ganska nöjd.
Och jag har VÄRLDENS största rosett.

Vi hade kompetensutvecklingsdag (gör det ordet på hänga gubbe!) idag med sjukgymnastjobbet.
Som en del fick vi göra ett litet personlighetstest.

Jag är: Analytisk.

Såhär är jag:

Word up! Planera och organisera is the sh*t! (Ni skulle bara se färgkodsystemet jag har skapat i min tidbok!)

För att kommunicera med mig så ska man med fördel: Vara direkt och hålla sig till sak, göra tidssatta aktivitetsplaner och undvika att forcera processen eller uppträda högljutt.

Jag tycker att det här stämmer så sjukt bra.
Är det såhär du känner mig?

Jag läser köpes/säljesannonserna i lokaltidningen och säger fundersamt;
"...en aprikos mellanpudeltik på nio veckor säljes..."

Joseph svarar;
"Det var en märklig korsning. Tror du att dom ympade på en pudel på att aprikosträd, eller ett aprikosträd på en pudel??"

Jag är en ganska kreativ människa.
Jag gillar att producera text, jag gillar form och färg, jag gillar att skapa.

De senaste veckorna har jag fått ett litet extrauppdrag på jobbet; att fixa så att all information som vi har i väntrummet blir lätttillgänglig, lättöverskdålig, lättläst och gärna lite klatchig.

Vi har inga flashiga program, så det jag har kunnat åstadkomma är skapat i Word. Och lite klippa och klistra IRL.
Jag började med att hitta ett typsnitt som ser modernt ut, men som ändå fungerar även för de äldre genereationerna.
Så valde jag färg på rubrik (blått), gjorde en ram runt texten i en annan nyans, och på slutet har jag klippt ut alltihop och klistrat upp på blått papper. Så det är text, textruta och en blå ram. Inget fancy så, men det har gjort ENORM skillnad.

Nu har jag skapat:
- en skylt till brevlådan där det står "Meddelande till sjukgymnaster och arbetsterapeuter"
- ett infoblad med bilder på ett urval av de produkter vi säljer
- ett infoblad om vad fysisk träning har för effekter på kroppen och själen
- en välkommenskylt med all info om våra öppettider, telefontider osv.

dessutom har jag piffat upp en pärm märkt "Patientinformation" och laddat ner aktuella brochyrer från diverse patientföreningar, hjälpmedelsbutiker osv.

Jag tycker sånt där är otroligt roligt! Min chef hade lämnat in ett nytt litet uppdrag på mitt bord och skrivit "Till Mia, A.D".

Ibland undrar jag om jag verkligen har valt helt och hållet rätt yrke...

Mina gamla kursare I och E har varit här i helgen. Vi har ätit, pratat, myst, kollat på film och shoppat.
Stockholm har inte bjudit på sitt bästa väder direkt. Snarare riktigt Göteborgsväder. Sånt väder som gör att jag ALDRIG vill flytta tillbaks till västkusten igen.

Vi har gått på afternoon tea, ätit sushi, 1 kg smågodis och pratat och pratat och pratat.
Uppdateringar i vad som hänt i våra liv sen sist, nyheter från Göteborg och från gemensamma bekanta, sjukgymnastik, arbetsliv, löner, undersökningsmetoder, glada saker, frustrerande saker, allt möjligt.
Det är bara med tjejkompisar som man kan underhållas så länge genom att bara prata!

E kände sig sjuk idag, och när jag kom hem till maken efter att lämnat av vännerna vid tåget låg han nedbäddad med feber och hosta. Så jag har lagat mat, gjort matlådor och har nu tvättstugan medan jag försöker muntra upp min älskade mellan varven.

En helt otroligt trevlig helg!
Veckan som kommer känns lätthanterlig;
Måndag, tisdag vanligt jobb.
Onsdag kurs.
Torsdag ledig.
Fredag jobb igen, och på kvällen fest med Olmed (Ortopedteknik- företaget som äger  Fot&Sko).

Nu ska jag gå och hänga upp tvätten!

Den här lediga torsdagen har bara sviiiiiischat iväg!
Jag hade både tänkt plugga och träna, men inget av det blev av.
1) Jag vågar inte träna så jag provocerar fram detdär onda i magen igen...
2) Jag glömde kursboken på jobbet, så jag kan inte plugga

Istället blev det ett stycke körlektion, som ja, var ungefär som de andra.
Fast jag vågar växla upp till trean nu. Och jag kan växla ner.

Sen har jag varit och handlat mat inför helgen, och så har jag bakat.
Först en cheesekake med tillhörande limecurd.
Och så har jag gjort massor med saker med äpplen (vi fick massa fina vinteräpplen hos min pappa i söndags).

Först tog jag kanske åtta äpplen, kärnade ur dem och skivade dem i tunna skivor. De fick ligga i lättsaltat vatten en stund. Nu hänger de uppträdda på ett snöre i köket och planen är att de ska torka.

Samma tanke, fast lite annorlunda gjorde jag med ett gäng andra äpplen. Tunna skivor, urkärnade, saltvattensdoppade och nu är de utspridda på ett bakplåtspapper och står i ungen på svag värme i fleeeera timmar.
Dom har jag strött kanel över, så det blir lite annan smak.

Och innan de gick in i ugnen, så gjorde jag en äppelpaj. De får Joseph ta med sig till jobbet imorrn.

Och så har jag köpt ett par nya jeans! Ett par denimbirds, de är typ de enda som passar mig... eller min rumpa eller vad man nu ska säga. Det är ju bara passformen över rumpan som är det viktiga med jeans, eller hur?

Imorrn ska jag jobba igen. Och så får jag ta igen allt det jag inte gjorde idag. Plus moms.
Imorgon måste jag både plugga lite, träna, städa och laga middag.
Jag får ju gäster i helgen! Underbart!

I alla fall tog jag en ipren och gick och la mig till slut.
Och idag tror jag att det är borta.
Tror? Ja, jag tror jag är lite nojig nu, så om jag verkligen, verkligen skulle känna efter så har jag säkert lite, lite ont.

Men idag är min lediga torsdag, idag tänker jag minsann inte bli sjuk! Sånt larv!
Strax ska jag gå och ha körlektion.

I måndags när jag var på spinning fick jag håll, ganska intensivt.
I höjd med naveln, strax till höger. Det gick över och jag tänkte inte mer på det.

Jag var nyss på spinning igen. Efter ungefär en halvtimme kom det igen, fast den här gången en INTENSIV smärta.
Jag brukar vara så motiverad och endorfin-hög på spinningen att inget kan stoppa mig.
Men ikväll blev jag tvungen att kliva av cykeln ganska direkt.
SÅ ONT!

Jag kom iväg upp till omklädningsrummet, men kunde inte böja mig ner och plocka upp mina saker från botten av skåpet. I alla fall inte rakt fram. Jag fick ställa mig snett, med vänster sida mot skåpet och göra en sidoböjning åt vänster.

Jag lyckades få på mig skorna på något sätt och komma ut.
Nu är jag hemma och har duschat. Värsta smärtan har släppt något.
Men molvärken sitter kvar.

Smärta strax till höger om naveln låter blindtarm, tycker jag. Men jag vet, det skulle kunna vara bara vanligt håll. Eller nåt annat, som snart kommer gå över.

Joseph är på jobbet och jag funderar över hur lång tid det tar att promenera bort till SÖS om det inte går över. Och jag undrar hur länge man ska vänta för att se om det går över.
Jag vill ju VERKLIGEN inte gå dit, för att få konstaterat att jag har ont i magen.
Men å andra sidan står det överallt att det är ganska viktigt att snabbt få vård.

VAD KATTEN SKA JAG GÖRA?
Det går säkert över snart. Hoppas jag...

Jag är sjukt nöjd med min dag.

Tidig morgon.
Jobb.
Har plusflex, så jag gick lite tidigare.

Kom hem och åt mellanmål tillsammans med Joseph.
Gick till gymmet och tränade en timme.
Handlade på vägen hem.

Gjorde fredagsfint hemma och tände ljus.
Lagade mat och åt.
Åt bakelse och drack kaffe.

Kollade på film och åt godis.
Och nu har jag tandtrådat, borstat och flourat tänderna.

Nu ska jag få massage!

Peeeerfekt!

Imorgon klockan 07.00 ska jag befinna mig på min femte körlektion.
Jag misstänker att det kommer vara en ny körlärare den här gången också.
Och vilken vansinnestid!
Sju på morgonen!

Hoppas bara det inte är halt och snöigt.

Jag villvillvillVILL ta körkort, men jag villvillvillVILL inte köra!
Hajar ni?

Jag tycker det är skitläskigt!

Peppapeppapeppa mig!

TBC-vaccinet ger en varfylld blåsa som senare blir till ett ärr.
Jag har TVÅ TBC-vaccinsärr.

Ett för att jag fick detta vaccin någon gång när jag var typ nyfödd, av en släkting som är läkare, som tyckte att vi skulle vara vaccinerade mot TBC, fast det inte längre ingår i det svenska vaccinationsprogrammet för barn.

Andra ärret fick jag alltså på sjukgymnastutibldningen, då man var tvungen att gå och vaccinera sig mot TBC om man planerade att arbeta inom vården.

Tuberkulos har varit en nästan utrotad sjukdom i Sverige, men genom invandring har den börjat spridas igen.
Så sjukvårdspersonal ska vara vaccinerad.

Mitt gamla ärr har jag på överarmen på vänster sida, det nya uppe på skuldran.

Varför skriver jag om det här?
JO!
För att svininfluensevaccinet har på något sätt aktiverat det ÄLDSTA TBC-ärret igen.
Det nya influensa-sticket (bara ett litet, litet hål) ligger kanske 3 centimeter ovanför.
Jag har haft väldigt väldigt ont i armen, och igår kväll så ser jag att det inte bara är generellt på armen det gör ont.

TBC-ärret är rött, svullet och gör ONT!

Borde jag ringa sjukvårdsupplysningen eller nåt? Ska det vara så?

Idag trängdes jag med alla småbarnsföräldrar i lokalen bredvid vår vårdcentral för att vaccinera mig.
Alla barn grät av sprutan, så självklart gick det inte an att jag ens andades om att jag är lite spruträdd.
Vaccinationen gick som på rullande band; upp med ärmen, stick, sprut, jahapp, hejdå.

Jag blir lite småsorgsen och fylls av saknad när jag tänker på sist jag vaccinerade mig.
Jag gick med fina, fina Ingrid och Elvira. Vi var tvugna att ta TBC-vaccin för utbildningens skull.

Jag hade förklarat att jag VERKLIGEN inte gillade sprutor. Vännerna lyssnade verkligen.
Elvira går in, och kommer ut med ett stort leende på läpparna.
Det gjorde inte ont alls!
Sen går Ingrid in, och kommer ut igen.
Samma sak.

Jag går in, får sprutan och det gör FASANSFULLT ont. Jag lovar, TBC-sprutan var waaaaaay mycket värre än den här!

Och så kommer jag ut. Där sitter både Ingrid och Elvira och håller sig för armarna och ojar sig.
Dom sötnosarna hade hållit masken bara för min skull!
Det är kärlek!

Dom är fina!
Saknar er så! (Men snart kommer ni hit, då ska vi kramas!).

Och mer om svininfluensavaccinet: Det gör fortfarande ont i armen (lite som ett milt impingement....) och den känns tung på något sätt. Men jag pratar som vanligt och går än så länge rakt fram...

Jag funderar ALLVARLIGT på att byta körskola.
Jag tycker att jag fått dåligt med info om körningen, teorikurserna och allt annat runtomkring.
Jag har fått byta körlärare och bil flera gånger.
Min lektion i torsdags blev inställd, men dom ringde i alla fall och sa till.
Och idag dök det inte upp någon på den utsatta tiden, de hade tagit fel på en timme.
Jag fick vänta UTANFÖR körskolan i 30 minuter innan min försenade körlärare (en för mig ny körlärare den här gången också) kom och kunde boka in en ny tid till mig.

AAAAAAAAAAAAAAARGHHHHH!

Det är jobbigt som det är, det här med körningen.
Jag har 5 inbokade körlektioner kvar, och så teoriundervisning.

Hoppas INNERLIGT att de tänker erbjuda mig bättre service än såhär, annars finns det ingen chans i världen att jag fortsätter där.
För fortsätta kommer jag behöva, det kommer ta lååång tid för mig att kirra dethär körkortet.
Så de förlorar en bra kund...

SUCK.
Jag har varit purken hela dagen på grund av det här.